Trygga skolan
Trygga skolan är ett nordiskt samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige, Finland och Åland. Målet är att samla och utveckla en metodik för skolor i Norden, baserad på normkritik. Trygga skolan har arbetat för en bättre trygghet i skolan samt för en större mångfald av röster i elevföreningarnas (exempelvis elevråd och elevkårer) verksamhet och förebyggande av utanförskap, mobbning och kränkningar. På denna sida kan du ta del av hur och varför materialet togs fram samt längst ner ladda ner övningar/metoder ni själva kan använda!
Vad är Trygga skolan?
Trygga skolan är ett nordiskt samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige, Finland och Åland. Projektets mål är att samla och utveckla en metodik för skolor i Norden, baserad på normkritik.
I Trygga skolan har vår målgrupp varit elevföreningar, exempelvis elevråd, elevkårer. Arbetet i projektet har strävat efter att öka elevers delaktighet och på så sätt få en ökad representation i skolor. Trygga skolan har arbetat för en bättre trygghet i skolan samt för en större mångfald av röster i elevrådets verksamhet och förebyggande av utanförskap, mobbning och kränkningar.
Projektet har letts av: Likstillinssenteret KUN (NO) och Ekvalita (FI) tillsammans med Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS (FI), Elevernas riksförbund (SE), projektet Unga – jämställd skola och fritid (Åland) och Elev- och lärlingsombud (NO). Dessa organisationer höll workshoppar med representanter för elevrådet, studerande samt rektorer under 2022–2023
Projektet finansierades av Nordiska ministerrådet.
Hur kan skolor använda sig av Trygga skolan?
Vi har samlat olika övningar som skolor kan genomföra under skoltid (exempelvis under klassråd, mentorstid, elevråd) och som alla utgår från ett normkritiskt perspektiv för en tryggare skola. Metoden kan användas av elevföreningar, elevråd och andra som önskar att arbeta med elevmedverkan, skolmiljö och representation.
Varför behövs Trygga skolan?
Elever har olika erfarenheter och förutsättningar för att känna sig trygga på skolan. Vissa upplever att de blir mobbade, trakasserade eller utsatta för våld baserat på vilka grupper de identifierar sig med. Andra möter hinder för att delta i skolan, till exempel att klassrummen inte är tillgängliga för elever i rullstol, att undervisningen inte sker på ett språk de behärskar, eller att de inte blir tillfrågade om vad de tycker i frågor som berör dem.
Normer kan vara osynliga, och det är ofta först när man bryter mot förväntningarna man möts av i samhället, som man märker normen tydligt.
Till exempel, om man bryter mot förväntningar om hur en pojke ska vara, eller om man blir annorlunda behandlad på grund av hudfärg eller språk. Kunskap om normer är viktig för att bygga ett tryggt skolklimat som ger lika möjligheter för alla elever i skolan.
Många som inte märker normerna till vardags är heller inte medvetna om sina egna privilegier och hur normer påverkar oss alla på olika sätt. Vi behöver kunskap och verktyg som lyfter fram olika gruppers erfarenheter. Detta vill vi hjälpa er med, genom de olika övningarna i Trygga skolan
Varför är normkritik viktigt?
En undersøkelse gjort av elever på en ungdomsskole i Bodø 2020 – NRK Nordland
Elevmedverkan, delaktighet, representation
Vad Trygga skolan menar med elevmedverkan
Elevmedverkan innebär att elever får uttrycka sina åsikter, att de tas på allvar av lärare och skolledning, och att elever har inflytande över det som händer i skolan. Det handlar både om hur du som elev får påverka din egen skoldag och om hur elever som grupp får påverka det som angår alla elever, till exempel genom elevrådet.
- får du utbildning i hur du kan vara med och bestämma
- får du tillräckligt med information för att kunna säga något om frågorna
- används ett språk som är enkelt och lätt att förstå
- är det tydligt vad ni ger synpunkter på, varför ni ger synpunkter och hur synpunkterna ska följas upp
- tas frågorna upp på ett sätt som gör det lätt för den enskilda eleven att delta och säga sin åsikt
- visas respekt för olika åsikter
- kan ni driva egna frågor och själva få bestämma vilka frågor ni vill engagera er i
- blir synpunkter du framför hörda.
Vad Trygga skolan avser med representation i elevrådet (elevföreningen)
Som elevrådsrepresentant har du blivit vald att representera din klass i elevrådet. Den förtroendevalda eleven ska prata med klassen före och efter elevrådsmötena. Du måste kunna lägga dina personliga åsikter åt sidan och tala utifrån klassens behov och röster.
Som elevrådsrepresentant har du ett viktigt ansvar att få input från alla grupper av elever i din klass, och inte bara från de som ofta tar till orda i klassen och som redan får sin åsikt hörd i gruppen. För att representera alla behöver ni i elevrådet veta något om vilka grupper av elever ni har på skolan, och använda metoder för att se till att alla elever får komma med åsikter.
- Är information från elevrådet till eleverna tillgänglig för alla elever?
- Har elevrådet den kunskap ni behöver om normer och utanförskap i skolan?
- Blir alla elever hörda av elevrådet? Hur vet ni det?
- Har elevrådet en strategi för att samla in åsikter från så många elever som möjligt och för att kompensera för olika hinder för att delta?
Rättsliga grunder för elevinflytande i norden
I Sveriges skollag (kap 4 § 9-14) står det att ”barn och elever ska ges inflytande över utbildningen”. Varje skola ska bland annat ha ett eller fler forum för samråd med barn, elever och vårdnadshavare (där eleverna är under 18 år) för att behandla frågor som berör dem. Detta forum för samråd kan initieras av skolan eller eleverna själva och kan exempelvis ske genom elevföreningar där elever från olika klasser representeras, eller genom klassråd, där elever i samma klass kan diskutera och föra fram sina åsikter. Oavsett form ska elever ges inflytande över mötesprocessen, vilka frågor som hanteras samt få möjlighet att lyfta sina åsikter.
I Finland ska den grundläggande utbildningen enligt lag främja alla elever delaktighet med hänsyn till ålder och lokala förhållanden. Alla elever ska ha möjlighet att delta i skolans verksamhet, utveckla skolans verksamhet, uttrycka sin åsikt, delta i planering av läroplan och ordningsregler. Skolan ska ha en elevkår som ska höras innan planer och regler fastställs. Skolan ska regelbundet utreda elevernas och deras vårdnadshavares åsikter om skolan och dess verksamhet.
Enligt den åländska landskapslagen ska alla elever ha möjlighet att påverka sin utbildning och sin arbetsmiljö. Dessutom ska det finnas tillfällen under skoltid för att diskutera gemensamma frågor.
Den norska skollagen säger att alla elever har rätt till en trygg och bra skolmiljö som främjar hälsa, trivsel och lärande. Eleverna ska också få ta del i planeringen och genomförandet av arbetet för en trygg och bra skolmiljö, bland annat genom elevrådets arbete. Elevrådet ska främja gemensamma intressen för eleverna på skolan och arbeta för att skapa en bra lärande- och skolmiljö. Rådet ska också kunna yttra sig i och komma med förslag i frågor som gäller elevernas närmiljö. (Opplæringslova, paragraf 11-2)
Källa:
Opplæringsloven § 9 A-2.Retten til eit trygt og godt skolemiljø
Alle elevar har rett til eit trygt og godt skolemiljø som fremjar helse, trivsel og læring. https://lovdata.no/dokument/NL/lov/1998-07-17-61/KAPITTEL_11#KAPITTEL_11
§ 9 A-8.Elevdeltaking i arbeidet med skolemiljøet
Elevane skal få ta del i planlegginga og gjennomføringa av arbeidet for eit trygt og godt skolemiljø. https://lovdata.no/dokument/NL/lov/1998-07-17-61/KAPITTEL_11#KAPITTEL_11
Verktyg för elevföreningar & ordlista på svenska
I detta material har vi samlat 12 övningar och metoder som ni kan använda er av. I samtliga övningar och metoder som Trygga skolan använder sig av är normkritik centralt. Med utgångspunkt i normkritik vill vi belysa, prata om och problematisera de normer (oskrivna regler) som finns och verkar i skolor. Klicka på respektive knapp för att ladda ner dem!
Verktøy for elevråd & ordliste på norsk
I dette materialet har vi samlet 13 øvelser som dere kan bruke. Alle øvelsene er laget ut ifra et normkritisk ståsted, det vil si at målet er å belyse, prate om og problematisere normer (uskrevne sosiale regler) og maktrelasjoner på skolen. Verktøyet kan brukes av deg som sitter i elevrådet, av tillitsvalgte i klassen, av elevrådskontakter og lærere.