HÄR HAR VI SAMLAT VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR
OM ELEVERS RÄTTIGHETER

> Kränkningar och diskriminering

Skolan har ansvar för att ingen ska bli illa behandlad, trakasserad eller kränkt i skolan och är skyldiga att agera om något händer. Skolan måste utreda vad som har hänt och se till att trakasserierna eller kränkningarna slutar. Om du har pratat med lärare och rektor men trakasserierna fortsätter kan du kontakta Barn- och Elevombudet (BeO) för att få hjälp. 

Om du blir kränkt på grund av ditt kön eller könsidentitet, sexuella läggning, etnicitet, religion, funktionsvariation eller din ålder kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för hjälp.

Nej, din lärare eller skola kan inte bestämma om du ska ha sjal eller inte. Du har religionsfrihet och om din lärare inte låter dig vara med på lektionen om du bär sjal bryter din lärare mot diskrimineringslagen.

Skolan har ansvar för att ta reda på vad som hänt och se till att kränkningar upphör om de sker inom skolan. Ibland är det svårt att avgöra om kränkningar på nätet sker inom skolan, men eftersom det är andra elever från skolan som kränker är det troligen så. Din kompis borde prata med en lärare eller rektorn, de är skyldiga att ta det vidare och se till att kränkningarna slutar.

> Betyg

I skollagen står det att skolan ska berätta för dina föräldrar eller vårdnadshavare om hur det går för dig i skolan. Efter att du fyllt 18 får du bestämma själv.

Om du blir kränkt på grund av ditt kön eller könsidentitet, sexuella läggning, etnicitet, religion, funktionsvariation eller din ålder kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för hjälp.

NEJ

För det första ska du enligt skollagen, i tredje kapitlet kap, 15 § som elev bli informerad om de grunder som tillämpas vid betygssättning.

För det andra säger skollagen i samma kapitel men i 17 §, att den som beslutat betyget på begäran ska upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälet för betyget. Prata med din lärare! Har det skett ett misstag finns det i vissa fall möjlighet att rätta till det.

Till källa

I skollagen står det att du som elev ska bli informerad om varför du får ett visst betyg (kapitel 3. 15§ och 17§). Vet du varför din lärare vill sänka ditt betyg? Prata med läraren, hen är skyldig att förklara det för dig. 

Vad gäller att ändra ett betyg som redan satts står det såhär (kapitel 3. 20§):

“Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkel. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.”

Detta betyder alltså att om du har fått ett betyg och nya omständigheter gör att det betyget inte längre stämmer, kan betyget ändras, men det får inte sänkas. 

Så jag tycker att du ska börja med att prata med din lärare och försöka förstå varför hen vill sänka ditt betyg. Du kan hänvisa till paragrafen i skollagen ovan om det är så att betyget som läraren vill sänka redan har satts. Detta gäller dock inte om det är ett nytt betyg.

NEJ.

Du kan inte överklaga ditt betyg. Däremot, om det är “uppenbart” oriktigt på grund av exempelvis ett misstag, så kan rektor eller lärare ändra det enligt 3:e kapitlet, paragraf 20 i skollagen. Läraren ska dock från början enligt samma kapitel, paragraf 15, se till att du blivit informerad om de grunderna som används för betygssättning, likväl som läraren på begäran, ska upplysa dig om skälet för betyget enligt paragraf 17.

Till källa.

Betyg ska sättas enbart utifrån betygskriterierna, som inte nämner tidspress (med undantag för ett fåtal kurser på gymnasiet) så nej. Men svaret är lite mer komplext. En uppgift bedöms olika beroende på förutsättningarna du får, t.ex. hur mycket undervisning ni fått i området och hur mycket tid ni får till uppgiften.

Därför kan en sen inlämnad uppgift bedömas annorlunda om eleven ger sig själv betydligt bättre förutsättningar än läraren tänkt, t.ex. lämnar in den för sent, drar över tiden på ett muntligt framförande eller skriver många fler sidor än den satta begränsningen.

Läraren bedömer själv om det ska påverka värderingen av arbetet. När det kommer till själva betygsättningen ska allt du gjort vägas samman, och då väger olika underlag olika tungt. Därför är det svårt att säga om ett betyg kan sänkas på grunda av sen inlämning, det beror helt enkelt på omständigheterna och hur tungt denna uppgift vägs.

 

Till källa.

NEJ.

När en lärare ska sätta betyg ska hen utvärdera din kunskap på ett allsidigt sätt i relation till de kunskapskrav som finns. Betyget ska spegla den nuvarande kunskapsnivån vid tidpunkten för betygssättning. Dessutom ska läraren utnyttja all den tillgängliga informationen om elevernas kunskaper och därefter sätta ett betyg som bäst motsvarar dina kunskaper. Läraren kan utgå från egna anteckningar eller annan information som hen sett. Läraren får alltså inte sätta ett betyg utifrån ett enda prov, och ignorera all annan betygsunderlag. Nationella proven ska dock “särskilt beaktas” enligt Skolverket och har en större betydelse än andra betygsunderlag. Men det nationella provet kan inte heller vara lärarens enda underlag vid betygssättning, enligt Skolverket. Det är snarare ett stöd för läraren vid betygssättning.

Till källa.

> Undervisning och läxor

Det är din rätt som elev att vara med och påverka din undervisning. Prata först med din lärare och berätta hur du känner och vad du skulle vilja göra på lektionerna istället. Om din lärare inte lyssnar kan du prata med rektorn. Om rektorn inte heller lyssnar kan du prata med den som ansvarar för skolan. Det kan vara kommunen du bor i eller ett företag om du går på en friskola. Det sista du kan göra om du inte får någon hjälp är att höra av dig till Skolinspektionen.

Det finns inga lagar eller regler om läxor och ifall de får ges över helger och lov, hur de ska bedömas eller hur mycket som får ges i läxa. Det är något som läraren får bestämma.

Men i skollagen, barnkonventionen och läroplanen (som är lagar och styrdokument som alla skolor och lärare måste följa) står det att ni elever ska få vara med och ha inflytande över hur undervisningen planeras. Därför kan det vara bra prata med din lärare om du tycker att ni får för mycket läxor över sommarlovet, så kanske ni kan hitta en bra lösning tillsammans! Du har rätt till fritid och återhämtning enligt barnkonventionen. Kom ihåg att du som elev har rätt att tycka till. Om du känner att din lärare inte lyssnar kan du prata med rektorn.

NEJ.

Så länge du har sjukanmäler dig enligt skolans rutiner så ska inte skolan sätta ogiltig frånvaro på dig. Bäst är att prata med den lärare som satt frånvaron direkt. Om du inte känner att du blir lyssnad på – prata med rektorn!

NEJ.

Varje skola måste, enligt skollagens 5 kapitel,  5 §, ha ordningsregler. Dessa beslutas förvisso av rektorn, men måste tas fram med elevers medverkan enligt skollagen. Du som elev har alltså rätt att medverka i framtagandet av ordningsreglerna. 

Till källa.

Det finns inget i skollagen som stödjer att elever får skippa lektionen om läraren är 15 minuter sen. Men varje skola ska också ha egna ordningsregler som rektorn beslutar om och som enligt skollagens 5:e kapitel och 5:e paragraf, ska tas fram i samråd med elever. Dessa ordningsregler skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor sätter även egna regler angående detta. Ett bra tips är att om en lärare är väldigt sen, kan det vara bra att försöka ta reda på var läraren är eller säga till annan skolpersonal att läraren inte kommit, och invänta instruktioner därefter.

Till källa.

Först och främst så kan man prata med läraren och ge förslag om hur hen kan förbättra och anpassa undervisningen, om du känner att du inte får hjälp att nå kraven. Du har enligt skollagen rätt till inflytande över undervisningen. Känns det läskigt eller jobbigt att prata med läraren kan man alltid gå till elevrådet eller rektorn på skolan.

 

Läraren får aldrig kränka dig eller diskriminera dig. Om hen gör det kan du vända dig till Barn och elevombudet (BEO) eller skolinspektionen.

 

 

Till källa.

Kollektiv bestraffning – det vill säga att straffa alla elever för att en elev missköter sig –  är inte okej. Om detta händer, prata med rektorn eller en vuxen du litar på.

Till källa.

> Arbetsmiljö och trygghet

Det här är en rätt vanligt förekommande situation tyvärr, att eleverna beskylls eller uppmanas att ta eget ansvar. Och det är klar att eleverna har ett ansvar, som jag sa i föreläsningen så har alla ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön. Men det är lärare och rektor som ska skapa förutsättningarna för en bra arbetsmiljö. Har ni ordningsregler på er skola som innefattar t.ex. toaletterna eller de andra frågeställningarna som ni nämner? Jag tror att det vore bra att försöka få till en dialog där ni tillsammans med lärarna hittar ett gemensamt ansvar i dessa frågor. Ofta är det ju också så att elever blir mer motiverade att ta bättre hand om lokalerna på skolan om de får vara med och bestämma regler och ansvarsfördelning. Hoppas det kan ge lite inspiration. Om inte får ni jättegärna höra av er och vi kan fortsätta bolla olika idéer.

Ni har rätt att känna er trygga i skolan. Jag föreslår att ni pratar om detta med någon vuxen på skolan som ni känner er trygga med. Till exempel en annan lärare eller rektorn. Rektorn har ansvar för att ni ska ha en bra arbetsmiljö och känna er trygga på skolan, inklusive i omklädningsrummen, och är därmed skyldig att göra något åt problemet.

I skolan gäller samma lagar och regler som i resten av samhället, din lärare självfallet inte skada dig, diskriminera dig eller kränka dig.

Din lärare och huvudman har dock ett tillsynsplikt(1) som innebär att hen är ansvarig att du inte skadar dig själv eller någon annan under skoltiden, som också kan innefatta en viss tid innan dagens första lektion och efter sista lektionen. Läraren har rätt att ingripa i en situation för att försäkra sig om elevers trygghet, studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande beteende. En sådan åtgärd, som då kan vara att ta tag i en elev och leda ut hen ur klassrummet måste stå i proportion till, alltså vara rimlig i relation till sitt syfte och övriga omständigheter enligt skollagens 5:e kapitel, paragraf 6. Bestraffningar är aldrig tillåtna, likväl får varken elever eller lärare kränka dig eller använda våld mot dig!

Till källa.

> Elevorganisering

Vad vi har märkt är att elever ofta är oengagerade för att de inte ser meningen med att t.ex. vara i ett elevråd. Så jag tror att det allra bästa sättet att få elever att vara engagerade till att vara med, och alltså inte bara vara där för att slippa lektionerna, är att ge alla tydliga uppdrag. Försök hitta om det finns någon fråga eller någonting som dessa elever är intresserade av att driva och visa dem hur man kan göra skillnad! Nu vet jag heller inte om det är så att dessa elever är med i elevrådet för att det väljer det själva eller för att de blir placerade i elevrådet inte finns några andra elever som är intresserade av att vara med. Oavsett kan det vara en idé att försöka driva en kampanj eller något roligt projekt som gör att andra elever får upp ögonen för elevrådet och varför det är kul spännande och viktigt att vara med i elevrådet!

Först och främst är målet alltid att eleverna själva ska ha den kunskap som de behöver för att kunna bedriva elevrådsarbetet på skolan. Det ska vara elevstyrt. Ibland behövs det att någon från skolpersonalen är med och hjälper elevrådet att starta upp och sätta en rutin för hur ofta de ska ses osv. Lärare kan hjälpa till att se till att förutsättningarna och strukturerna finns på plats, t.ex. förklara dagordning och hur man har ett bra mötet och ibland kanske lärare har information som elevrådet behöver, t.ex. info från skolledningen. Så skolpersonal kan finnas där som stöd, men de ska inte vara del av själva mötet, de ska inte ha rösträtt och inte delta i diskussionerna.

Skollagen säger att elevinflytandet ska anpassas efter elevernas ålder. På samma sätt kan man säga att hur mycket skolpersonalen hjälper till ska anpassas efter vilken årskurs det gäller, att yngre elever kanske behöver mer stöd.

En följdfråga kan ju då bli, men hur kan eleverna verka självständigt om det inte vet hur det ska gå till?

Vi erbjuder utbildningar för att hjälpa eleverna med just hur man kan lägga upp sitt elevrådsarbete och få inspiration kring frågor de kan driva. På så sätt kan elevråden bli mer självständigt.

Elevorganisationer måste inte ha en egen ekonomi för att kunna bedriva påverkansarbete. Det är dock bra och underlättar. Vår erfarenhet är att det leder till att elever känner större engagemang att delta i elevorganisationer och att det visar på tillit från skolledningen.

Om man inte har en egen ekonomi kan det vara bra att ta upp det i dialog med skolan, ofta kan man lösa det på många olika sätt. Kanske finns det en budget som tilldelas elevrådet termins eller årsvis? Om inte, kanske elevrådet t.ex. kan hjälpa till i kiosken eller kafeterian, och få ta del av en del av inkomsten? Kanske det kan finnas pengar som elevrådet kan söka projektbidrag från när de vill göra nåt?

Om skolan inte vill ge bidrag till elevrådet, kan man kolla om det finns butiker eller andra vuxna (t.ex. ett företag) som skulle kunna tänka sig att sponsra tex elevrådströjor eller snacks till en temadag.

Jag vill också lägga till att även om stöd från vuxen eller skolledning i hanteringen av ekonomin kan vara bra, så är det så att om överrenskommelsen är att elevrådet ska ansvara för pengarna är det deras beslut som ska gälla kring aktiviteter. Men det är någonting man tillsammans med skolan får komma fram till, så att det är tydligt vad som gäller.

BOKA EN UTBILDNING
OCH LÄR ER MER OM HUR
NI PÅVERKAR PÅ SKOLAN

Elevrådsutbildning

En grundutbildning för elevråd fokuserar på den kunskap elevråden behöver för att driva ett stabilt och engagerande arbete. Våra elevrådsutbildningar riktar sig till alla elevråd på högstadiet och gymnasiet, nya som etablerade. Genom struktur och inkludering kan elevråd skapa ett hållbart elevinflytande på skolan.

Elevskyddsombud

Det är lagstadgat att det på svenska skolor ska finnas representanter från eleverna när det kommer till arbetsmiljöfrågor. Alltså måste det finnas elevskyddsombud. Skolorna har ansvar att utbilda sina elevskyddsombud, som i sin tur kan föra fram elevernas åsikter till skolans skyddsombud.

Bli medlem och engagera dig för en bättre och mer demokratisk skola