frågor och svar om
elevers rättigheter
Här finner du några frågor och svar om dina rättigheter som möjligt kan hjälpa dig, men tveka inte på att höra av dig till oss via Rättighetshjälpen nedan om du har ytterligare frågor eller behöver stöd.
psykisk hälsa, Kränkningar och diskriminering
Om du känner att din psykiska hälsa påverkas av skolan, är det viktigt att du får stöd. Enligt Skollagen (2010:800), 5 kap. 2 §, har skolan ett ansvar för att främja elevernas välbefinnande och psykiska hälsa. Det innebär att skolan ska erbjuda elevhälsa, vilket inkluderar tillgång till skolkurator, skolpsykolog eller annan personal som kan ge stöd för att hantera psykisk ohälsa. Elevhälsan ska vara en tillgång för alla elever som behöver hjälp och ska finnas för att stödja dig om du mår dåligt.
Om du inte har tillgång till elevhälsan på din skola eller känner att den inte fungerar som den ska, bör skolan bli bättre på att erbjuda detta stöd. Du har rätt att få hjälp, och om du känner att du inte får det stöd du behöver kan du höra av dig till oss på Elevernas Riksförbund. Vi kan hjälpa till att kontakta skolans huvudman för att säkerställa att elevhälsan fungerar som den ska och att du får det stöd du behöver.
Förutom att prata med skolans personal, finns det också externa stödlinjer som BRIS och Mind, där du kan få rådgivning och hjälp om du inte känner att du vill prata med någon på skolan.
Kom ihåg att det inte är något fel med att må dåligt, och du har rätt att få hjälp och stöd för att må bättre. Tveka inte att söka stöd – du förtjänar att må bra!
Skolan har en skyldighet enligt Skollagen (2010:800), 4 kap. 3 § och Läroplanen (Lgr11) att ge dig tydlig information om undervisningen, mål, och betygskriterier. Det innebär att lärarna ska förklara vad som förväntas av dig och vad du behöver göra för att uppnå ett visst betyg. Om du känner att uppgifterna är för svåra eller otydliga, kan du be om förtydligande och stöd.
Skolan är också skyldig att erbjuda stöd och anpassningar för elever som har svårt att hantera stress eller arbetsbelastning. Till exempel kan du få hjälp med att strukturera arbetet, extra tid för prov eller andra anpassningar.
Skolan har ansvar för att ingen ska bli illa behandlad, trakasserad eller kränkt i skolan och är skyldiga att agera om något händer. Skolan måste utreda vad som har hänt och se till att trakasserierna eller kränkningarna slutar. Om du har pratat med personal på skolan, exempelvis en lärare eller rektor och inte känner att du fått den hjälp eller det stöd du behöver kan du vända dig till en annan instans.
Kontakta Barn- och Elevombudet (BEO) eller om du blir kränkt på grund av ditt kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuella läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller din ålder bör du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Nej, din lärare eller skola kan inte bestämma om du ska ha sjal eller inte. Du har religionsfrihet och om din lärare inte låter dig vara med på lektionen om du bär sjal bryter din lärare mot diskrimineringslagen.
Det är alltid skolans ansvar att ta reda på vad som hänt och se till att kränkningar upphör, förutsatt att det är kopplat till skolan. Ansvaret ligger hos de som ansvarar för skolan, rektorn eller huvudmannen. Detta gäller även om kränkningarna sker utanför skoltid eller utanför skolans område. Hur man vet om en kränkning har koppling till skolan utreds från fall till fall, men ofta rör det sig om att en elev blivit utsatt av andra elever på skolan. Ibland är det svårt att avgöra om kränkningar på nätet sker inom skolan, men finns det kopplingar till skolan är det så.
Din kompis borde i första steget prata med en lärare, rektor eller annan skolpersonal så de kan se till att kränkningarna upphör.
Läs mer om åtgärder mot kränkande behandling i skolan i kapitel 6 i Skollagen.
Det är så att skollagen har nolltolerans för vad som kallas kränkande behandling (6 kapitlet 3 § skollagen). Kränkande behandling i dagligt tal kan omfatta många olika situationer medan kränkande behandling i skollagens mening är ett snävare begrepp som definieras som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.
Kränkande behandling i skollagens mening är till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiska handlingar såsom knuffar, slag och sparkar. Kränkande behandling kan även bestå av utfrysning eller hot. Det kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Och det är absolut förbjudet för personalen i skolan att utsätta barn eller elever för kränkningar.
Ett första steg om du upplever att din lärare är elak kan vara att tala med läraren som detta rör, och framföra att lärarens beteende och handlingar inte är lämpliga. Ett ytterligare råd är att berätta om din upplevelse för rektorn och framföra att det är just kränkande behandling som du vill rapportera. Rektorn är i sin tur skyldig att rapportera uppgifter om kränkande behandling till huvudmannen som är den som är ytterst ansvarig för skolan. Skolan är skyldig att utreda situationen och vidta lämpliga åtgärder. Om utredningen visar att kränkande behandling förekommer måste skolan vidta de åtgärder som behövs för att stoppa fortsatta kränkningar. Dessa regler gäller för alla skolformer.
För ytterligare stöd rekommenderar vi att vända sig till Barn-och elevombudet som är den del av Skolinspektionen som är ansvarig för frågor som rör kränkande behandling i skola av lärare mot elever. De kan hjälpa med ytterligare svar och rådgivning.
Betyg
I skollagen (kapitel 3, 3 §) står det att skolan ska berätta för vårdnadshavare om hur det går för eleven i skolan och hens utveckling.
Vilket innebär att skolan kommer informera din vårdnadshavare om din skolgång tills dess att du fyller 18 år. Efter att du fyllt 18 får du bestämma själv.
Nej.
För det första ska du enligt skollagen (kapitel 3, 15 §) som elev bli informerad om de grunder som tillämpas vid betygssättning. För det andra säger skollagen i samma kapitel men i 17 §, att den som beslutat betyget på begäran ska upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälet för betyget. Läraren ska också kunna förklara vad som har varit avgörande vid betygssättningen.
Prata med din lärare! Har det skett ett misstag finns det i vissa fall möjlighet att rätta till det.
I skollagen står det att du som elev ska bli informerad om varför du får ett visst betyg (kapitel 3. 15§ och 17§). Vet du varför din lärare vill sänka ditt betyg? Prata med läraren, hen är skyldig att förklara det för dig.
Vad gäller att ändra ett betyg som redan satts står det såhär (kapitel 3. 20§):
”Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. ”En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.”
Detta betyder att om du har fått ett betyg och nya omständigheter gör att det betyget inte längre stämmer, kan betyget ändras, men det får inte sänkas.
Nej.
Betygssättning är en myndighetsutövning och går inte att överklaga.
Däremot, om det är uppenbart oriktigt på grund av exempelvis ett misstag, så kan rektor eller lärare ändra det enligt kapitel 3, 20 § i skollagen. Dock får en ändring inte innebära att betyget sänks.
Läraren ska från början enligt kapitel 3, 15 §, se till att du blivit informerad om de grunderna som används för betygssättning, likväl som läraren på begäran, ska upplysa dig om skälet för betyget enligt kapitel 3, 17 §.
Betyg ska sättas enbart utifrån betygskriterierna och läraren utgår från relevant information om elevens kunskaper i förhållande till dem. Så nej.
Men svaret är mer komplext. En uppgift bedöms olika beroende på förutsättningarna du får, t.ex. hur mycket undervisning ni fått i området och hur mycket tid ni får till uppgiften.
Därför kan en sen inlämnad uppgift bedömas annorlunda om eleven ger sig själv betydligt bättre förutsättningar än läraren tänkt, t.ex. lämnar in den för sent, drar över tiden på ett muntligt framförande eller skriver många fler sidor än den satta begränsningen.
Läraren bedömer själv om det ska påverka värderingen av arbetet. När det kommer till själva betygsättningen ska allt du gjort vägas samman, och då väger olika underlag olika tungt. Därför är det svårt att säga om ett betyg kan sänkas på grund av sen inlämning, det beror helt enkelt på omständigheterna och hur tungt denna uppgift vägs.
Nej.
En lärare får inte basera ditt betyg enbart på resultatet av ett prov eller ens två. Läraren ska istället se till all din kunskap utifrån de kunskapskrav som finns. Betyget ska spegla den kunskapsnivå som du ligger på vid den tid då läraren sätter betyget. Läraren är skyldig att se till all tillgänglig information som finns om dina kunskaper och därefter sätta ett betyg som motsvarar dem. Alla tillfällen där du visar din kunskapsnivå ska alltså tas med i beslutet, exempelvis från prov, läxor, deltagande i klassrummet, hemuppgifter och muntliga presentationer. Vissa delar väger dock tyngre än andra. Exempelvis har de nationella proven en större betydelse än andra betygsunderlag, men kan fortfarande inte vara det enda som betyget grundar sig i.
Undervisning och läxor
Det finns inga lagar eller regler som säger huruvida läxor får ges över helger och lov, hur mycket som får ges i läxa eller hur lärare ska bedöma läxor. Det är något som läraren får bestämma.
Däremot så står det i skollagen, barnkonventionen och läroplanen (som är lagar och styrdokument som alla skolor och lärare måste följa) att ni elever ska få vara med och ha inflytande över hur undervisningen planeras. Därför kan det vara jättebra att prata med din lärare om du tycker att ni får för mycket läxor över sommarlovet, så kanske ni kan hitta en bra lösning tillsammans! Du har rätt till fritid och återhämtning enligt barnkonventionen. Kom ihåg att du som elev har rätt att tycka till. Om du känner att din lärare inte lyssnar kan du prata med rektorn.
Att vara sjuk är alltid ett giltigt skäl för frånvaro! Så länge du har sjukanmält dig enligt skolans rutiner så har skolan inte rätt att sätta ogiltig frånvaro på dig. Har du däremot inte anmält frånvaron som ni ska, så kan frånvaron bedömas som ogiltig trots att du var sjuk. Men bäst är att prata med den lärare som satt frånvaron direkt. Om du inte känner att du blir lyssnad på – prata med rektorn!
Det finns inget i skollagen som stödjer att elever får skippa lektionen om läraren är 15 minuter sen. Men varje skola ska också ha egna ordningsregler som rektorn beslutar om och som ska tas fram i samråd med elever (detta står i skollagens 5:e kapitel och 5:e paragraf). Dessa ordningsregler skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor sätter även egna regler angående detta, så försök att ta reda på vad som gäller för just din skola!
Ett bra tips är att om en lärare är sen, kan det vara bra att försöka ta reda på var läraren är eller säga till annan skolpersonal att läraren inte kommit, och invänta instruktioner därefter.
Nej.
Att straffa flera eller alla elever för att en elev missköter sig kallas för kollektiv bestraffning och är aldrig okej. Skolverket säger att en lärare inte ens får hota om att ge sådan kollektiv bestraffning och skollagen förbjuder också en lärare från att straffa alla fast det bara är en eller några som har gjort fel. Om detta händer så är det jätteviktigt att ni reagerar! Prata med rektorn eller en vuxen du litar på. Du kan också läsa mer om detta på hemsidan från Barnombudsmannen: till källa
Arbetsmiljö och trygghet
Det här är en rätt vanligt förekommande situation tyvärr, att eleverna beskylls eller uppmanas att ta fullt ansvar och det är klart att eleverna har ett ansvar men det är lärare och rektor som ska skapa förutsättningarna för en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det ska finnas tillräckligt med toaletter i skolan. Det råder heller ingen tvivel om att det ska finnas tillgång till toalettpapper och tvål. I Arbetsmiljöverkets broschyr om arbetsmiljön i skolan står det “Till exempel ska toaletter vara fräscha, ha tvål och toapapper och ha låsbara dörrar. (arbetsmiljön i skolan, 2017)” Vidare har Folkhälsomyndigheten tagit fram allmänna råd om städning i skolor, där skriver de bl.a “hygienutrymmen, som t.ex. toaletter, skötrum och duschrum, bör städas dagligen, en till flera gånger (FoHMFS 2014:19). I slutändan så är det upp till skolans huvudmän att arbetsmiljön är god och i förlängningen att toaletterna är städade.
Med det sagt så är det rimligt att eleverna också har ett ansvar, skolan kan inte städa toaletterna oavbrutet och om vissa elever beter sig illa så kommer det såklart märkas, hur bra städningen än är. Har ni ordningsregler på er skola som innefattar t.ex. toaletterna?
Försök få till en dialog där ni tillsammans med lärarna hittar ett gemensamt ansvar i dessa frågor. Här kan både personal och elever få uttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt. Personalen kan förslagsvis visa på hur ofta toaletterna städas och hur, det är möjligt att de vill sätta upp informationslappar som visar när toan städades senast.
En annan idé är att ni kan förtydliga vad som gäller kring hygienregler genom informativa eller roliga skyltar och/eller göra informationskampanjer som pekar på vikten av att vara respektfull i toalettutrymmen. Det viktiga är att ni får till en fruktbar dialog där ni känner er lyssnade på. Det är ju så att elever blir mer motiverade att ta bättre hand om lokalerna på skolan om de får vara med och bestämma regler och ansvarsfördelning.
Ni har rätt att känna er trygga i skolan och därför är det inte lämpligt att er manliga gympalärare kommer in i tjejernas omklädningsrum utan att säga till.
Jag föreslår att ni pratar om detta med någon vuxen på skolan som ni känner er trygga med. Till exempel en annan lärare eller rektorn. Om det är så att ni känner er otrygga är det viktigt att rektorn tar detta på allvar eftersom rektorn har ansvar över att ni ska ha en bra arbetsmiljö och känna er trygga på skolan, inklusive i omklädningsrummen. Därmed är rektorn skyldig att göra något åt problemet.
Ibland kan det vara så att omklädningsrummen upplevs som otrygga utrymmen för elever eftersom det kan förekomma en del mobbning och trakasserier i omklädningsrummen. I dessa fall kan det behövas att skolpersonal är lite mer närvarande, däremot ska elever aldrig behöva känna sig otrygga om det är så att skolpersonal är mer närvarande i omklädningsrummen.
Samma regler gäller i skolan som i resten av samhället, din lärare inte får skada dig, diskriminera dig eller kränka dig.
Din lärare och huvudman har dock ett tillsynsplikt, som innebär att hen är ansvarig att du inte skadar dig själv eller någon annan under skoltiden, som också kan innefatta en viss tid innan dagens första lektion och efter sista lektionen. Läraren har rätt att ingripa i en situation för att försäkra sig om elevers trygghet, studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande beteende. En sådan åtgärd, som då kan vara att ta tag i en elev och leda ut hen ur klassrummet måste stå i proportion till, alltså vara rimlig i relation till sitt syfte och övriga omständigheter enligt skollagens 5:e kapitel, paragraf 6. Bestraffningar är aldrig tillåtna, likväl får varken elever eller lärare kränka dig eller använda våld mot dig!
I skolans styrdokument står det inga tydliga regler kring mobiler under lektionstid. Det står däremot att lärare får vidta de åtgärder som behövs om något är störande för undervisningen.
I skollagen, kap 5, § 6 står det att:
“Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.”
§ 22 lyder:
”Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna”
Följande står det i § 23 att:
“Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.
Som du ser står det inga tydliga regler och mycket kan anses vara en tolkningsfråga. Om din mobil är i din ficka under lektionstid kanske den inte är störande för trygghet eller studiero. Däremot om en elev använder en mobil som är störande har läraren rätt att omhänderta den, även som § 23 menar, får föremålet hållas under en längre tid.
Att ta ett föremål, i detta fall en mobil, utan att ha tillåtelse anses som egenmäktigt förfarande enligt Brottsbalken, kap 8, § 8:
“Den som (…) olovligen tar och brukar eller på annat sätt tillgriper något, döms för egenmäktigt förfarande”
Det ni som elever har rättighet till är att ha inflytande i skolan. Om mobilförbud inte är en ordningsregel på er skola har läraren inte rätt att samla in dem. Ordningsreglerna har eleverna rätt att ha inflytande på, det står i kap 5, § 5:
“Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler.”
Att ni har rätten för inflytande på skolan stärks i både skollag och läroplan. I skollagen, kap 4, § 9 står det att:
“Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.”
Prata med skolans elevråd om detta problem, alternativt gå till er rektor och hänvisa till de lagar som vi hänvisat till för att stärka ert argument.
Elevorganisering
Visst kan det i vissa fall vara så att elever inte är engagerade. Det beror oftast på att de inte ser poängen med att exempelvis vara med i ett elevråd. Förutsättningarna kan se olika ut, men vi tror att det mest effektiva sättet för att få upp engagemanget är att bland annat alla får tydliga uppdrag och får tillfälle att vara med för att driva frågor.
Ta reda på vilka frågor som är viktiga för elever eller projekt som de kan tänka sig att genomföra och samlas kring det. Det viktiga är att visa på att det går att göra skillnad och att det ska vara roligt. Oavsett om det är att driva en kampanj, eller något roligt projekt som får andra elever att få upp ögonen att det är möjligt att påverka, ser att det är kul, spännande och viktigt att vara med.
Vi är därmed övertygade om att om elever får ansvar är det lättare för dem att förstå hur viktigt det är med demokrati och samtidigt utvecklas på samma gång!
Målet i en elevförening ska vara att eleverna själva ska ha den kunskap som de behöver för att bedriva elevdemokrati på skolan. Det viktiga är att det ska vara elevstyrt. Ibland kan det dock behövas att någon i skolpersonalen hjälper till med att starta upp och sätta rutiner som för hur ofta de ska ses, förklara dagordning, hur ett bra möte fungerar osv. Det kan också vara så att lärare har information som elevföreningen behöver, till exempel info från skolledningen. Skolpersonalen kan med andra ord finnas där som stöd, men ska inte ta för stor plats av mötet, de är inte med och röstar eller deltar i diskussionerna.
I skollagen står det att (Skollag 4 kapitlet Kvalitet och inflytande, 9§) att elever ska ha inflytande över sin utbildning, att inflytandet ska anpassas utifrån ålder och mognad samt eleverna ska stödjas i deras arbete med inflytande. Med det menas att skolpersonalens stöd kan se olika ut, det vill säga i lägre årskurser med yngre elever kan behöva mer stöd, medan i högre årskurser med äldre elever att skolpersonalen istället tar några steg tillbaka och låter eleverna få mer ansvar.
Hur kan eleverna verka självständigt och de inte vet hur det går till? Vi vet att förutsättningarna kan se olika ut, men att vi kan hjälpa till med att stötta elevers organisering. I vår materialbank har vi samlat massor av tips och trix som elevföreningen kan använda som inspiration. Vi har också en rad utbildningar som går att läsa om här. På så sätt kan elevföreningen bli mer självständig.
Elevföreningar (som exempelvis ett elevråd) måste inte ha en egen ekonomi för att kunna bedriva påverkansarbete, även om det är bra och underlättar. Vår erfarenhet är att om elevföreningen har pengar är att det leder till att elever känner större engagemang att delta i elevföreningens arbete och att det samtidigt visar på tillit från skolledningen.
Om elevföreningen inte har en egen ekonomi så har vi några tips. För det första kan det vara bra att ta upp frågan i dialog med skolan för att tillsammans hitta lösningar. Kanske elevföreningen kan ha en budget som tilldelas termins- eller årsvis? Eller att hjälpa till i kiosken/caféterian eller har en pantinsamling och tar del av inkomsten? Eller så kanske elevföreningen söker projektbidrag om och när de vill göra något? Här är det också bra att tillsammans komma överens om till vilka aktiviteter pengarna ska användas så att alla vet tydligt vad som gäller.
För det andra, om dialogen inte fungerar och skolan inte ger bidrag till elevföreningen kan det finnas andra sätt. Det kan exempelvis vara att kolla om det finns butiker eller andra vuxna (till exempel ett företag) som skulle kunna sig att sponsra tröjor, snacks till en temadag eller något annat som elevföreningen behöver.
För det tredje så har vi i Elevernas riksförbund en fond som elevföreningen kan söka pengar för till sina aktiviteter. Kolla in det här.