PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I SKOLAN
Psykisk hälsa handlar om hur vi mår, tänker och fungerar i vardagen – både i och utanför skolan. För elever kan det till exempel handla om hur vi klarar av att hantera stress inför prov, hur vi samarbetar i grupparbeten, hur vi orkar med skoldagen och hur vi känner gemenskap med klasskamrater. Det påverkar också vår förmåga att koncentrera oss på lektionerna och att tro på oss själva.
Alla kan må dåligt ibland – känna sig stressade inför en uppgift, oroade över relationer eller trötta på skolmiljön. Det betyder inte alltid att man har en psykisk sjukdom eller något långvarigt lidande, utan kan vara en naturlig reaktion på svåra eller pressande situationer. Samtidigt är det viktigt att ta sitt mående på allvar och veta att stöd finns att få. Att söka hjälp i tid kan göra stor skillnad – oavsett om det gäller att prata med en kompis, lärare, skolkurator eller någon annan vuxen man litar på.
ELEVERS RÄTT TILL STÖD
RELATIONER OCH GEMENSKAP
Att känna sig ensam kan vara en av de jobbigaste känslorna, särskilt när det verkar som om alla andra redan har någon att vara med. Det betyder inte att det är något fel på dig. Ibland kan det hjälpa att ta små steg – som att säga hej till någon i klassen, sätta sig bredvid någon på lektionen eller fråga om man får vara med i en aktivitet. Om det känns svårt, prata med en lärare eller kurator. De kan hjälpa dig att hitta sammanhang och kanske introducera dig till andra som också letar efter vänner. Kom ihåg: du förtjänar att känna gemenskap.
Det kan göra väldigt ont när kompisar drar sig undan. Ibland handlar det om missförstånd, ibland om att grupper förändras. Det är okej att fråga dina kompisar rakt ut om något har hänt – men kom också ihåg att det inte alltid är ditt fel. Om de väljer att inte vara schyssta, säger det mer om dem än om dig. Prata gärna med en vuxen du litar på om det känns tungt. Och våga söka nya kontakter – i klassen, på fritids eller i en förening. Nya vänskaper kan växa där man minst anar det.
Du kan göra stor skillnad bara genom små handlingar. Hälsa, fråga om personen vill sitta med på lunchen eller samarbeta på lektionen. Om du vågar kan du också säga ifrån om andra exkluderar eller retar. Du behöver inte bära det själv – prata med en lärare om du märker att någon ofta blir ensam eller illa behandlad. Att visa omtanke kan betyda mer än du tror.
Bråk händer i alla relationer. När det har lugnat sig kan du försöka prata med din kompis och säga hur du känner – gärna med “jag”-ord, till exempel “jag blev ledsen när…”. Lyssna också på vad kompisen säger. Ibland handlar det bara om ett missförstånd. Om ni fastnar, kan ni be en vuxen om hjälp att reda ut det. Att vilja lösa bråket visar att du bryr dig.
MÅ BRA I SKOLAN
Det är helt förståeligt att känna sig stressad ibland – skolan kan kännas som att den aldrig tar slut. Om du sitter med många uppgifter på en gång kan det hjälpa att dela upp arbetet i mindre bitar. Ta en uppgift i taget, och försök att tänka att det är okej att inte hinna med allt perfekt. Alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Om det känns för mycket, prata med en lärare eller en vuxen du litar på om hur du har det. Det är inte ditt ansvar att lösa allt själv – det finns vuxna som kan hjälpa dig att prioritera eller få extra stöd. Testa att använda vår Mall för uppgifter som är designad för att hjälpa dig få en bättre överblick över dina uppgifter.
Sömn kan vara svårt, särskilt om man är stressad eller om det är mycket som händer runt omkring. Alla har inte möjlighet till ett eget rum eller en lugn plats, och då är det inte konstigt om sömnen påverkas. Om det går, försök skapa en rutin som signalerar till kroppen att det snart är dags att sova – kanske läsa något i en bok eller tidning, meditera, skriva dagbok eller bara ligga och andas djupt en stund.
Försök också att lägga undan mobilen, datorn eller tv:n en stund innan du ska sova. Skärmar gör att hjärnan håller sig pigg längre, och det kan bli svårare att komma till ro. Att röra på sig under dagen, till exempel gå en promenad, spela fotboll eller ta trapporna istället för hissen, kan också hjälpa kroppen att bli tröttare på kvällen. Om du ofta har svårt att sova, är det bra om du pratar med skolsköterskan om det.
Att orka en hel skoldag kan vara tufft, särskilt om man inte alltid får tillräckligt med mat, sömn eller lugn och ro hemma. Gör det du kan med de förutsättningar du har. Försök dricka vatten och äta regelbundet under dagen. Att äta av skolmaten, och ta en smörgås eller frukt på fritids är jättebra för energin!
Det finns också andra saker som kan ge energi, som att gå ut på rasten för att få frisk luft eller röra lite på dig – hoppa, spring eller sträck på dig så att blodet kommer igång. Du kan också prata med en kompis, ibland ger gemenskap mer kraft än man tror, och lyssna på musik som får dig att må bra eller peppar dig.
Och kom ihåg att ta små pauser där du bara blundar, andas lugnt och låter hjärnan vila en minut.
Nästan alla blir nervösa inför prov eller redovisningar – det är helt normalt. Ibland känns det nästan som att kroppen sviker en: man svettas, hjärtat slår hårt eller man glömmer vad man ska säga. Ett sätt att hantera nervositet är att öva i lugn miljö innan, gärna inför en vän eller familjemedlem. Om du inte har någon att öva med kan du prata högt för dig själv. När det är dags, försök andas långsamt och tänk att det inte gör något om det inte blir perfekt – det viktiga är att du försöker. Om nervositeten blir för stark, berätta för din lärare. Du kan ha rätt att få stöd och anpassningar, till exempel att redovisa i mindre grupp.
TRYGGHET I SKOLAN
Skolan har ansvar för att ingen ska bli illa behandlad, trakasserad eller kränkt i skolan och är skyldiga att agera om något händer. Skolan måste utreda vad som har hänt och se till att trakasserierna eller kränkningarna slutar. Om du har pratat med personal på skolan, exempelvis en lärare eller rektor och inte känner att du fått den hjälp eller det stöd du behöver kan du vända dig till en annan instans.
Kontakta Barn- och Elevombudet (BEO) eller om du blir kränkt på grund av ditt kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuella läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller din ålder bör du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Det kan kännas svårt när det är en vuxen som inte bemöter dig rättvist. Men även i sådana situationer har skolan ett ansvar. Om du vågar kan du först prata direkt med läraren och berätta hur du upplever situationen. Om det inte hjälper kan du vända dig till rektorn eller någon annan i skolledningen. Det är deras ansvar att se till att alla elever behandlas med respekt och rättvisa. Om du inte får bra bemötande av dem, så får du gärna kontakta oss på Elevernas riksförbund så ska vi försöka hjälpa dig,
Ja, skolan har ansvar även när kränkningar sker på nätet, om de påverkar skolan eller en elevs trygghet.
Det är aldrig okej att bli trakasserad eller kränkt, och det är alltid skolans ansvar att ta reda på vad som har hänt och se till att det upphör. Ansvaret ligger hos rektorn eller huvudmannen (de som ansvarar för skolan). Det gäller även om kränkningarna sker utanför skoltid eller utanför skolans område – så länge det finns en koppling till skolan, till exempel att det är elever från din klass eller skola som utsätter dig.
Om en vuxen inte lyssnar, prata med en annan vuxen på skolan – till exempel rektorn, skolkuratorn eller skolsköterskan. Du kan också be en förälder eller kompis följa med när du berättar. Du ska inte behöva stå ensam i detta.
Läs mer i kapitel 6 i Skollagen om åtgärder mot kränkande behandling.
Att bli retad eller utsatt för kommentarer om sitt utseende eller sina kläder är en form av kränkande behandling. Det är inte ditt fel – och det är inte något du ska behöva acceptera. Skolan måste agera när en elev berättar om detta.
Om du orkar, säg ifrån till den som retas, men det är inte ditt ansvar att få det att sluta. Berätta för en vuxen på skolan, till exempel en lärare, kurator eller rektor. Då är det deras uppgift att ta reda på vad som hänt och se till att det inte fortsätter. Du har rätt att känna dig trygg i skolan.
OM JAG MÅR DÅLIGT
Alla mår dåligt ibland – blir ledsna, oroliga eller stressade. Det hör livet till. Men om du ofta känner dig nedstämd, orolig eller om det påverkar din vardag mycket (som att du inte orkar gå till skolan eller träffa andra), då är det bra att prata med någon. Du behöver inte vänta tills det blir “allvarligt nog”. Att söka hjälp tidigt är ett sätt att ta hand om sig själv.
Att känna sig nedstämd och sakna ork kan bero på många saker – allt från stress och sömnbrist till att något jobbigt händer i livet. Det är inte ett tecken på svaghet, utan en signal från kroppen och hjärnan att du behöver stöd. Prata med någon du litar på, som en vän, kurator eller skolsköterska. Du förtjänar att må bättre, och det finns hjälp att få.
Att skada sig själv kan kännas som ett sätt att hantera starka känslor, men det kan snabbt bli farligt. Det är viktigt att du inte är ensam i det här. Försök att berätta för en vuxen du litar på – det kan vara en förälder, skolkurator, skolsköterska eller någon annan. Du kan också söka hjälp inom vården.
Det finns också stöd du kan få direkt:
Ring 112 om du är i akut fara eller har skadat dig svårt.
BRIS – Barnens Rätt i Samhället: Ring 116 111 (öppet dygnet runt, gratis). Du kan också chatta anonymt på bris.se.
Mind Självmordslinjen: Ring 90101, chatta på mind.se eller mejla självmordslinjen@mind.se. Öppet dygnet runt.
1177 Vårdguiden: Ring 1177 för att få prata med sjukvårdsrådgivning, som kan hjälpa dig vidare.
Du behöver inte klara detta själv. Det finns människor som vill och kan hjälpa dig att hitta andra sätt att hantera det som känns svårt.
Vem kan jag prata med?
Ja, det kan du. Skolkuratorn finns för att prata med dig om hur du mår – både i och utanför skolan. Du kan ta upp allt från stress över skolarbetet till bråk hemma eller oro över en kompis. Kuratorn kan också hjälpa dig att hitta rätt stöd om du behöver mer hjälp utanför skolan.
Skolsköterskan kan hjälpa dig med sådant som rör kroppen och hälsan, men också med hur du mår i vardagen. Hen kan till exempel ge råd om sömn, mat, stress eller huvudvärk, och kan ibland också boka en tid hos en läkare eller psykolog om det behövs.
Du behöver inte ha “stora problem” för att få gå dit – de är där för alla elever.
Din mentor eller klassföreståndare är ofta den vuxna på skolan som ska ha lite extra koll på hur du har det. Det kan vara den person du vänder dig till först om något känns jobbigt, till exempel om du har svårt att hänga med i skolan, om du blir illa behandlad eller om du inte trivs i klassen.
Mentorn kan också hjälpa dig att prata med andra vuxna på skolan, som kuratorn eller rektorn, om det behövs. Du ska inte behöva bära allt själv – en mentor finns där för att stötta dig och se till att du får rätt hjälp.
Elevhälsan är ett team som jobbar för att alla elever ska må bra och klara skolan. I elevhälsan kan det finnas skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog och ibland läkare. De samarbetar för att ge dig stöd utifrån dina behov.
Du kan till exempel få hjälp om du känner dig stressad, har svårt med koncentrationen, blir utsatt i skolan eller har något annat som påverkar din vardag. Elevhälsan kan också hjälpa till att anpassa undervisningen om du behöver det.
Deras jobb är att se till både din hälsa och din skolgång – alltså att du ska må bra och kunna lära dig.
Elevrådet finns framför allt för att ta upp frågor som rör elevernas gemensamma situation i skolan – som miljön, reglerna och hur undervisningen fungerar. Men det betyder inte att de inte kan vara ett stöd om du mår dåligt.
Om du känner att ditt mående hänger ihop med något i skolan – till exempel för mycket stress, orättvisa regler eller att elever inte behandlas lika – kan du prata med elevrådet. De kan föra vidare frågan till skolledningen och arbeta för att det ska bli bättre för alla.
Om det handlar om ditt personliga mående är det däremot viktigt att du också pratar med en vuxen på skolan, som kuratorn eller din mentor. Elevrådet kan inte ge samma stöd, men de kan stå bakom dig och visa att du inte är ensam.
För dig som är elev
För vårdnadshavare
För elevkårer & skolpersonal
Inför valet 2022 spelade vi in en film tillsammans med elever på grundskolan och gymnasiet för att lyfta deras olika vittnesmål om området psykisk hälsa. Se den här bredvid.
Medverkande: Marieta 18 år, Devansh 15 år och Malin Bruhn, ledningsansvarig psykolog på Academedias grundskolor.